Vad är kontext?

Så här står det i Wikipedia:

”Kontext betyder omständigheter, sammanhang, omgivning, eller övergripande situation.”

Och i stora drag är det precis vad det handlar om när en filmmanusförfattare pratar om kontext.

Min lärare Kurt Öberg pratade ofta om hur viktigt det var att försöka presentera omgivningen, vilket land filmen utspelar sig i, årtionde med mera så fort som möjligt så att publiken snabbt förstår, och kan leva sig in i scenerna.

Ett trick som man kan se i många filmer är det så kallade hembiträdestricket när en kvinna kommer till ett hus för att söka jobb, och blir presenterad för familjen, visad i huset, och informerad om släkt och vänner runtom.
Detta fungerar lika bra med en flick- eller pojkvän som kommer första gången på besök hos svärföräldrarna.
Ännu ett smart trick är taxichauffören som åker runt i stan på jakt efter kunder, och scannar av gatorna.

Det viktiga i scenen är att karaktärerna presenteras för någon annan så att publiken får informationen via bilder.
Det är ett välkänt faktum att det som inte syns, finns inte. En mening jag skrivit upp med svart tjock tusch på väggen där mina skriverier pågår.
DET SOM INTE SYNS, FINNS INTE
Många författare hastar förbi det här och kan då drabbas av fenomenet publik som inte fattar ett dugg av det de ser, och sedan måste bearbetas extra mycket för att hänga med i filmen.
Den som går på en film vill helst vara med i händelserna, och en manusförfattares dröm är när publiken gråter på rätt ställe, och skriker när skådespelaren gör det.


Nästa gång blir det lite prat om behovslinjen i en film, och skillnaden på behov och begär som numera finns intryckt in i minsta cell i min hjärna efter tuff bearbetning av Kurt Öberg. Jag började jämföra honom med min tuffa tysklärarinna efter några veckor, och berättade skrattande det för honom efter ytterligare några veckor.

Man lär sig saker om de bankas in tillräckligt intensivt och ofta, jag lovar.