Vilken genre skriver du manuset i?

Länkar vidare ett tips från Fredrik Lindqvist, en av mina filmmanuslärare på Manuspiloterna.
Kurt Öberg som var min huvudlärare skall ha en helgkurs som heter Hur man skriver för olika genrer
Snälla Fredrik tipsar om en länk till en sajt som du kan få god hjälp av.
Den heter http://www.createyourscreenplay.com/genres.htm

Enligt Fredrik kan det vara lite stökigt där ibland, men är väl värd besväret.

Missa för övrigt inte att besöka Fredrik Lindqvist blogg Att skriva filmmanus 
Han delar givmilt med sig av länkar, tips ur sin bok ATT SKRIVA FILMMANUS som faktiskt blivit en av mina biblar när det gäller filmmanusskrivande.

En annan bok jag använder är Att skriva för film av Kjell Sundstedt
Just nu skriver jag ju på bokmanuset till Hat och en gnutta kärlek, men snart så är det dags att förvandla de raderna till filmmanus. Jätteroligt projekt, och efterlängtat.

Manusförfattare som kan det här med att skriva

Kultförklarade manusförfattaren Charlie Kaufmann har skrivit bland annat I huvudet på John Malcovitch, och har hållit en föreläsning som du säkert kan ha användning av.
Kika in själv och lyssna.

Karaktärerna talar

I förrgår natt skrev jag på bokmanuset Hat och en gnutta kärlek tills klockan blev tre. 
Jag fick det berömda flowet, och kunde inte sluta. Karaktärerna nästan satt i mitt knä och berättade vad de varit med om. 
Benjamin sade att jag måste presentera honom före Charlie, och hon bad mig göra Jocke snällare. "Så elak har han inte varit.", sade hon och tände en cigarrett, som hon snabbt släckte då Jocke kom in i rummet med rynkade ögonbryn.

Som du vet har jag tragglat som attan med första kapitlet, och det var inte så underligt för första kapitlet fann jag igår. Ett helt nytt sådant, som var klockrent för boken och filmen.

Mamma Rut och de andra

Inatt blev jag sittande med manuset tills klockan var närmare tre, och det gick superbra. Benjamin fick en hemlig vän, och Charlie börjar backa utan att själv veta om det. Hemmavid är det kaos, och kärleken är det enda som skiljer henne från panik.

Charlies mamma Rut har fått mer kött, och i några scener får läsaren stifta bekantskap med henne och dryckesvanorna.

Några bakåtblickar har jag också fixat.

När och hur?

Jag skriver ju mycket i genren crime, och ofta handlar novellerna och böckerna om sådant jag vill påvisa för andra, helt enkelt göra ett försök att få till exempel kvinnomisshandel extra diskuterat.

Att jag gillar mördare och andra underliga lirare är väl inte någon hemlighet vid det här laget.

Så fort jag är klar med Hat och en gnutta kärlek kommer jag att jämte filmmanuset skriva om min självbiografi TRE ÄNGLAR OCH TRE MIRAKEL till romanform. Något som skall bli jättekul nu när jag smält allt som hände de där åren med graviditetsstickor som visade på plus, men slutade med missfall och slutligen gav upphov till våra tre monster.

En annan sak jag funderat på att skriva om är guldgrävare, och jodå...ideerna finns ordentligt nedtecknade. 

I mitt fall är det ingen skrivkramp som stoppar mig, bara brist på tid att omsätta ideerna till böcker fortast möjligt.

Hur skriver du? Vilken genre´? Och när skriver du? 

Är det på natten , som mig...då barnen sover sött och bara spöken och andar är vakna, eller är det i morgonens första strålar, när magen knorrar och sötungarna sover? Eller är det på bussen på väg till jobbet, med andra människor inpå?

Jag skriver oftast (och bäst) på natten. Det är som om karaktärerna har lättare att träda fram då, och ofta, ofta sitter de runt mitt bord och berättar vad jag skall skriva.

Jag har testat att skriva i lugn och ro på ett skrivarretreat och konstaterade att det inte alls är något för mig. På något underligt sätt tömdes hjärnan på ord, och vågorna som slog mot stranden gjorde mig snarare stressad än lugn och harmonisk.

Och ändå satt jag i flera dygn instängd i ett rum med total tystnad runtom. En vecka senare var jag brutalt medveten om faktum. Det fungerade inte.

Jag har också testat att skriva på cafee´r, men nja...öronen har en viss förmåga att bli extra stora när jag vistas bland människor. Då lyssnar jag på tonfall, ord och studerar gester, och hur de beter sig.

Gissa om jag hämtat många av mina karaktärer från omgivningen? ha, ha...jodå, det är väl en och annan som kan känna igen sig eller sitt sätt att vara.

SEX?

Oavsett vilken genre av bok eller film som kommer ut handlar den delvis om sex. Ibland är det mycket naket, ibland mindre. Själv gillar jag det som inte visas, bara anas. 

I dagens Sverige kan barnen se porr när som helst under dagen, och det är mer och mer vanligt att ungarna är fullärda inom sexgrenen då de börjar skolan där en generad lärare skall lära dem allt han eller hon kan.

En stilla undran är om det gör någon som helst skillnad i boken/filmen om det är mycket naket?

När jag gick på Manuspiloternas filmmanusförfattarutbildning fick jag prova på att vara intim med en kollega som jag knappt lärt känna, och gissa om jag var nervös? Nu blev det inte mer än en enkel kram, och hålla om, men jag lärde mig att det inte alls är så enkelt att göra dylika saker som skådespelare.

Mina kamrater skrattade åt min reaktion, men satte det i halsen då de själv fick testa på.

Jag är född 1964 och hade en sexfri teve som liten. Inte heller fanns det fjorton olika kanaler eller femtioelva olika sajter på datorn där jag kunde se vuxna människor ha sex. Dessvärre har det eskalerat i rasande fart, och idag fläker vanliga Svenssons ut sig i pressen och berättar villigt om hur de gör i sängen.

Nu vet jag av erfarenhet att sänglivet ofta diskuteras på tjejträffar, och det på ett sätt som skulle få killarna att baxna. Tjejer lägger sina män på offerstenen och dissekerar honom inifrån och ut, berättar hemligheter som jag anser skall stanna mellan ett par.

Men, men...en väninna till mig har alltid klagat på att jag är en jävla moraltant, och hon kanske har rätt, men det står jag för. Ibland är det bra att värna om sitt eget.

Med bloggandet har en strid ström av tjejer blommat fram som villigt delar med sig av allt.Även det i sängen, och fotografierna skulle lätt kunna platsa i en porrtidning.

Det här skrämmer mig...

Är det underligt att ungarna får komplex när det anses helt normalt att fettsuga sig som artonåring, eller...varför inte sätta in lite silikon i tuttarna och bli utvikningsbrud?

Min granntjej är arton år och mycket klokare än alla dessa tjejer. Hon dissar allt vad operation heter, och försöker gå ned de där extrakilona som smugit sig på under julens frosseri genom att äta smartare och hoppa av bussen en station tidigare för att gå resten av vägen.

Min lilla stinta är sex år, och redan hör jag att flickorna diskuterar vikt och utseende i skolan. Kläder ratas, och vissa märken hyllas, men framförallt de pratar smink...

Hur har det blivit så här? 

I vår familj bantar ingen någonsin, och jag sminkar mig ytterst sällan, så här hittar Zabine inget gensvar för spegeldyrkan. Däremot pratar vi mycket om det som händer, och hur flickorna beter sig mot varandra.

Kan till sist lägga till att jodå, det blir sexscener i min bok också...hemska sådana. 

Nu skall jag samla ihop småttingarna och ha teckningsskola kombinerad med engelskalektioner.

Ha det gott

Litteraturinköp

Igår fick jag hem två nya böcker som jag hoppas ha användning av. Det är Konsten att döda av Sören Bondeson, och Lär dig skriva spännande av Svedelid.

Enda smolket i bägaren var att böckerna var så otroligt tunna. Jag menar, titta på Elisabet Norins bok TRE ENKLA REGLER, där pratar vi bok, tjock sådan, och jag gillar den starkt.

Nåja, jag skall läsa dem och kolla om de är något att ha.

Inatt hittade jag som vanligt urbra böcker på Tradera som jag kan använda i mitt skrivande. Tradera är en guldgruva när det gäller det mesta, men just litteratur är mycket billig.

Boken jag kom över heter Lilla mordboken och är skriven av Julian Symons som skrivit ett antal deckare. 

En annan bok jag hittat via blocket heter Traumatiska minnen och är skriven av min favoritpsykolog Sven Å Christiansson. Jag har ju redan hans bok I HUVUDET PÅ EN SERIEMÖRDARE

Böcker kan man aldrig få för mycket av, framför allt inte faktaböcker.

Jag är en sådan där människa som aldrig kan få för mycket info, och alltid letar upp saker jag undrar på google för att sedan leta ännu mer när jag fått veta lite. Hm...kort sagt en faktanörd.